Då sitter jag ännu en gång i väntrummet på sjukhuset. Dags för blodprov. Jag är alldeles för tidig och kommer få vänta i 30 minuter, för att sen bli brutalt stucken och bestulen på blod. Sedan bli utkastad i kylan igen. Varför plågar jag mig själv såhär?
Eftersom jag tar prover såpass ofta så är en ju rutinerad med att boka in rätt tid, (ta inte drop-in för bövelen, du får sitta hela dagen). Men sen också att timea rätt buss, rätt gånghast och liknande. Det har jag bemästrat. Men just idag, snö, jag vågade inte chansa och tog en tidigare buss. Som visade sig vara ännu tidigare är tidigare planerat. Jag kom alltså fram väldigt tidigt.
Edit: Haha, när bloddamen kommer ut, fäster direkt blicken på mig i det proppfulla väntrumet, ”Linnéa? Haha, jag tyckte jag kände igen dig”.
V e t e r a n .
