Woodie kan inte parkera eller räkna

Min vän Woodie var på besök här. Jag borde kanske frågat henne vart hon parkerade, det är sånt som folk frågar har jag märkt. Hon såg lite förvånad ut över att Robin var hemma. Kanske förklarar varför hon trodde sig stå på vår parkeringsplats för att den var ”tom”. ”Jooo, jag ställde mig på 4an!” primalvrålar hon och upprepar sig även efter att hon kollat ut genom fönstret.
Hon ångrade sig rätt snabbt dock…


Detta är samma Woodie som fick böter i Avesta senast vi var där, ehehe.

Här kan man gå, här kan man gååå

Igår när vi skulle ta oss fram i storstaden Falun så kom vi till ett övergångsställe med ljus. Vi har nämligen inte sånnadär nymodigheter i Hedemora. Det fanns ett med stoppljus för några år sedan men det togs bort för bristande intresse. #RIP #neverforget
Robin har fortfarande inte släppt det, han blev mycket upprörd. Vi säger givetvis fortfarande ”jag är vid rödljusen..” men det är som att jag fortfarande säger Videomix, dagis och B&W…

Nu i varje fall så kom vi fram till ett dubbelt övergångsställe med ljus. Jag, ovan som jag är, vandrade ju såklart bara rakt ut i vägen, insåg halvvägs att det fanns lysen och fick stanna där. Så är det ju knappar man ska trycka på… Men ja, den ville ju inte, vart är ens knappen? Är det touch? Sensor?? Hur fan?? Bonkade lite på apparaten och så väntade vi.
En cyklist närmade sig på andra sidan vägen och såklart börjar jag gapa..

Jag: Jag tror inte att jag tryckt ordentligt på knappen här!
Cyklist: Joo, den lyser vitt där, så det har du!
Jag: Joo, men en annan lös gult innan! Viii ääär inteeee från staaan.
Han skrattade förstående men försäkrade mig om att vi kommer att få gå över.
Ingenting hände, bilarna började köra igen..
Då trycker han på sin knapp som minsann blev gul..
Jag: SEEEE, GuuuuuUuUuUul!!!!
Cyklist: Ja, haha, det blev nog fel!
*Det slår om till grönt och vi börjar gå*
Jag: Du är ett geni!! Vilken tur att du kom! Vi hade fått stå här hela dagen!!

Citron zezssscssst

Jag skaaaaaaaaa inteee klaaagaaaaa!!!!

Min gullige lille man bakade Silviakaka till mig idag, min favoritkaka. Så att jag ska kunna äta något gott på min födelsedag som närmar sig. Huuuur gulligt??
Väldigt!

Problemet med att han inte bakar ofta, förutom att jag sällan har nybakat, är ju att han inte är ashaj på vad vissa recept kräver och meeenar när de skriver, ja, hmm, ah men som exempel då… ”Ett citronskal”..
Ja, då kan man ju, i sina fulla sinnesbruk, anta att det kanske är zest de menar. Alltså, att man river skalet i pyttepytte bitar och sen har i det för smak…
Inte kanske, att man ska ha i hela citronskalet?
Men jo, det gjorde han ju.. Hade i hela citronskalet..
Och sa sedan att ”Det står minsann inte att man ska riva skalet!”..
Nae, kanske inte.. Men det står inte att du ska kläcka äggen heller men det gjorde du ju, ELLER?????

Kakan blev oavsett jättegod!

INGENTING FUNGERAR SOM DET SKA

Verkar ju ha en viss förkärlek att råka förstöra saker i den här lägenheten…..
Pillade lite försiktigt på gardinerna och pang bom så flög hela stången ned. Jag är medveten om att ehermm, personen som satt upp alla, inte riktigt vet hur de ska sitta.
Det är samma i sovrummet och vardagsrummet.

Livsfarligt.. Katterna hänger ju i gardinerna hahah.

Helt ärligt så orkar jag inte sätta upp den igen, det får vara…

Snart är det jag som blir fuuuull

Detta långa och taniga lejon studsade in på Systemet med en högtalare som spelade ”snart är det jag som blir kung” från Lejonkungen, någon skylt om att han fyllde 20år. Såg ut som att han skrev autografer och tog fan-bilder utanför när jag gick. Eftersom jag tog en ofrivillig omväg hem (inte helt vilse, bara lite oväntat snett) så dök han upp bakom mig, drack ur sin nyinköpta sprit, med halva stan efter sig som tog bilder på honom. De är nog inte vana att se kungligheter här uppe.

Sånthär hittar du inte i stan!

Det känns lite som att varje gång jag och Nadja är ute och går så hittar vi något som vi pekar ut att det aaaaldrig hade hänt i stan. Sen diskuterar vi hur efter i utvecklingen det kan verka sig vara här ibland, hahaha vi är posh bitches.

Här har vi en reservutgång, utan utgång. Sålänge de inte menar att man ska krossa fönstret för att ta sig ut? Sen borde väl skylten ändå vara på insidan? De som kan läsa skylten är ju redan ute..

Här har vi ett uttag. Kanske för att de som kommer innan öppningstiden ska kunna ladda sin mobil? En kväll på krogen utan batteri? No worries!

Jag vet ju vad det betyder om man han flamingos i trädgården (swingers), men pingviner? That’s some kinky shit right there.

Oops, I did it again

Jag fortsätter min streak med att paja saker här dagligen. Först var det en dyr ljusstake som flög i golvet. Vem gör sånt skört glas ens??? Sen flög en lampa i golvet som helt hundra var mitt fel.. När jag säger ”flög” så menar jag ”föll handlöst i slowmotion till marken”, gäller givetvis inte på inläggen om Greklandsresan exempelvis.
Men idag när jag diskade så FLÖG det tunnaste glaset som finns, jag tar aldrig de glasen för jag är rädd att krossa det i min hand med min enorma spontana handstyrka som jag får under vissa scener på TV. Men det flög ned på golvet och bara studsa tillbaka! Inte minsta skråma. Men de börjar misstänka här att jag ”råkar” ha sönder allt jag inte tycker om. Det stämmer inte, jag har bara haft tur.


Det är något i luften.

Helvete

Det finns en springa så Lillan kan ta sig in till grannen. Hon stod redo och chargea över dit direkt, ställde sig och jamade på deras dörr, kom tillbaka för att äta mutorna i form av Dreamies, sprang tillbaka över dit och fortsatte. Sen stod hon redo varje gång jag skulle ut eller in från balkongen för att göra det igen.
Problemet är ju att den grannen också har en springa, till nästa granne. Rädd att de kanske har dörren öppen på sommaren och Lillan vandrar in och river ned deras krukor och äter deras munkar.

Hjälp!

Nu har jag bott här uppe i en månad och jag har flyttat till ett ställe där folk gör ett medvetet val att ställa sig i kö i affären för att få småprata med kassören. Självscanning finns men används enbart av mig vad jag har sett. De vill ha det enkla, det sociala. Vilken även betyder att, när jag glömt mitt kort, då får jag stå bakom 9 personer som alla ska berätta om sin nya Volvo och hur bra Micke har det på fotbollsträningen. Allting tar hundra år och alla är för sociala. Någon får komma och rädda mig. As asap as possible.