Katterna får egentligen inte vara på balkongen, inte ensamma. Efter tidigare självmordsförsök och klanterier från bådas sida så får de vara under full uppsyn tills vi har fått upp ett nät.
(Förutom det att Oscar råkade låsa ute honom i säkert 3 timmar en natt. Han såg inte glad ut när jag hittade honom på morgonen sen)
Under vår fina ”julgran”, som jag skaffade i brist på annat, låg flera paketet till katterna, för det är ungefär där jag ligger på Crazy Cat Lady-skalan just nu. Söndersprayade med kattmynta så de blev ju båda tokiga. Hon älskar ju snöre och papper som det är och han gillar att ha sönder saker. Så det gick ganska bra för dem att öppna sina paket faktiskt.
Granen är en en som jag plocka upp i Knalleland snabbt på vägen hem. Den har 9 julkulor, varav en pickle ?. Och 13,5meter ljusslinga som jag fick dra runt resten av vardagsrummet. Julfoten också på plats där under såklart!
Ja alltså, jag kan ju inte påstå att vår lilla katt är allt för hjälpsam när det gäller att slå in paket. Eller knyta skorna. Sova. Äta. Aeh, hon är nog inte vidare hjälpsam på något plan…
MEN, jag har slagit in sex julklappar redan trotts hennes kaosande. Det är inte ens december, hah!
Uppskattades inte lika mycket av Lillan..
Jag märkte det tidigare idag. Hur jag inte kunnat märka det tidigare är ett under. Men hennes päls är lite av ett kaos av mönster och rödaktiga färger.
Men jag såg att hennes högra framtass och vänstra baktass är svartgråa, medan hennes vänstra framtass och högra baktass är rödorange.
Sen har hon även små fläckar som också är tvärtom och avigt på magen. Hur söt som helst och väldigt hypnotiserande om man försöker fokusera på färgerna medan hon springer in i väggar för att jaga laserpekaren.
En annan kul detalj är ju att hon var blåögd innan, men nu har hon bruna ögon. Tydligen ganska vanligt att det blir så men jag har inte varit med om det tidigare, haha.
Okej, Bo och nya lilla katten går INTE ihop, inte alls. Överhuvudtaget. Hon är livrädd och han verkar skitförbannad. Jag ska iväg och jobba natt lite oväntat nu och vågar absolut inte lämna dem ensamma. De får separeras och så får vi se vad som händer imorgon.
Nu är jag påväg hem med nya lillkatten. Hon gillar inte alls att åka buss och jamar väldigt tyst och försiktigt. Tillräckligt lågt för att folk ska undra om de faktiskt hörde en katt eller inte, se sig omkring och sen skaka loss det som insanity. Skulle de se min väska så skulle de säkert bara gissa gym-bag (Kanske inte just gym…. jag ser inte ut som att jag gymmar. Men en bag av något slag). Den ser inte ut som en vanlig kattbur.
På bussen hit så fick man absolut inte ha husdjur med sig, det är en buss som åker förbi många sjukhus så många allergiker och så vidare.. Busschauffören stoppade mig i trappen upp, skrek och frågade vad jag hade i väskan. ”- Alvedon” svarar jag och drar väskan ett varv uppochned i luften. Han ber mig öppna väskan och visa innan jag går på. Om han nu på riktigt trodde att jag skulle kasta runt ett djur sådär så är det något oroväckande att låta honom ha hand om ens liv i trafiken.
Kan ju nämna här direkt att det är en annan typ av buss jag tar hem. Denna lilla ska inte kastas runt.
I april fick mamma kattungar, inte alls planerat men tre små godingar kom det oavsett. Hennes och alla andras favorit går till mig. Hon vill ha kvar henne i familjen och så får det bli. I juli någon gång ska hon flytta in. Här är Bos reaktion på en ny vän.
Okej, vad har vi lärt oss?
Bo tycker inte om snö.
Gott nytt år förresten!
Otroligt ohjälpsam…..
Jag gick ut för att ta en cigg (ah, jag slutade inte, so sue me)
Så ser jag hur han skuttar lite på handtaget, nämen åh så söt, ta lite bilder. Sätter mig ned och sen hör jag bara hur handtaget går ned och dörren låser sig. Han har tryckt för hårt och jag är utelåst. I december. Han står bara och tittar på mig och undrar varför paniken stiger i mina ögon. Börjar bonka på rutan men ingenting händer. Som tur är så har jag mobilen med mig och Oscar är hemma och kan öppna när jag ringer. Men hade det varit dagen efter så hade han jobbat natt och jag hade fått sitta i kylan ensam tills morgonen, haha fyfan.
I tisdags kom han hit och var väldigt nojig av sig i början, men det var väntat. Nu verkar han dock trivas.
Vi har döpt honom till Bo eftersom vi absolut inte kunde komma överens om annat, haha!
I slutet på november så flyttar den här lilla raringen in i huset. Han är en blandning mellan en Chincilla Perser och en Norsk skogskatt.
