Och här har vi min lilla guddotter, Freja.
Hon var så lugn och försiktig. (Jämfört med storsyrran!)
Jag frågade om jag kunde få en hejdå-kram när vi skulle gå och hon gick fram emot mig långsamt, vände sig sedan och backade in och satte sig i mitt knä på golvet. Jag fick krama om henne bakifrån men det var lika väl det. Sen kom hon och kramade om mitt ben när jag reste mig, NAWWWWW.
Hon är ju så liten än och har ju ingen aning om vem jag är, så det var extra kul att få ett litet moment med henne.
