Etikett: Behandlingsenheten Solhem

Halvmedveten frånvaro, lunch & kladd

Så vi börjar morgonen med lite medveten närvaro. Vi sitter alltså och är medvetna om att vi andas och  lever. Ibland går vi en promenad. Jag blev sjösjuk på senaste promenaden när vi gick runt sjön. Så jag avstod nästa promenad och låg i gräset och titta upp på träden. Och jag andades, och var medveten om det.




Räksallad är nog det enda jag ätit i en månad nu. De är absolut inte snåla med räkorna här! Polkabyxorna på med.

På torsdagar så har vi bild där vi ska måla saker vi tycker om, olika grejer i olika material. Kol, vattenfärg, blod, blyerts… etc
Här ovan ser ni ett självporträtt som jag fick rita utan att titta på pappret. Rätt nöjd med resultatet. När jag ritade de andra så fick alla så stora tänder så de såg ut som Hannibal Lecter.

Detta är mitt näst sista inlägg om BES, då jag har avslutat behandlingen. Tar upp det i ett senare inlägg.
Hoppas att det kan hjälpa någon då jag själv inte hittade någon info. Tryck på #BES2020 tagen så kommer du till alla inlägg. Kanske inte bästa källan här dock hahah.

#BES2020

Som jag nämnt tidigare så fanns det noll info att finna om BES, man fick helt enkelt bara ta sig dit och hoppas på att man är i rätt grupp. Which I was.
Man får inte fota, man måste ha skriftligt intyg för att att få fota lokalerna, so I didn’t. (osäker på vart de här bilderna kom från)

Här är en liten rundtur.
Är man en sekund sen 2min innan de ska börja så får man inte vara med. Man blir bannlyst. Och spritbordet till höger är absolut inte lika kul som det låter.



I ”citatburken” står lite olika Chinese fortune cookie-nivå typ av citat. Men även en ypperlig plats att fota fram fingeravtryck som man sedan kan planteras. Höger och vänster tumme är alltid på samma plats!

Såhär tomt är det när alla är på lunch.

Och man får absolut inte röka någonting, någonstans.

BES

Idag är det exakt tre veckor kvar tills min behandling på Solhem startar. Behandlingen kallas BES (BehandlingsEnheten Solhem) (Även den fule lilla mannen som skyddar barn med sin fulhet, men det är nog bara en coincidence.) Den är alltså uppkallad efter lokalerna..?
Det är alltså en form av DBT. very it, very now. Den pågår vardagligen under 10 veckor med hEmLäXoR, så det är pretty intense.

Det känns redan lite pirrigt faktiskt, som att börja skolan igen. Ska sätta mig i ett rum med 6-8 andra människor, tvingas presentera mig själv med synonymer som antagligen inte får vara negativa (Eller gud! Ännu värre, presentera NÅGON ANNAN), i hemlighet hoppas att någon är rökare för att slippa stå själv på rasten. Jag kommer att gå upp tidigare, äta frukost och vara piggare, klä på mig kläderna jag valt ut kvällen innan, TVÅ lager mascara och säkerligen vara mer än i tid. Tills första veckan är över, då har alla hunnit bilda en uppfattning om att jag är en gal who’s got it together. Då blir det dags att riva den fasaden genom att snooza, försova mig och antagligen få ett halvt lager mascara på högra ögat innan jag får springa iväg till bussen (vänster går bara inte, leave the weak behind).

Sen eftersom det finns noll information att finna på nätet om denna behandling så får jag ta denna självutnämnda roll och dela med mig av allt jag kan och lär mig till nästa grupp som fanatiskt googlar BES efter att deras kontaktperson sagt att ”nAEEE, ska du verkligen bara inte göra någonting alls?”
And then now here you are, hello!

Lägger in alla små sökord som kan tänkas leda hit, jag ska ta patent på BES.