Etikett: #BES2020

Sammanfattning av #BES2020

Yay! Avslutningsdag på BES!

Men som jag nämnde tidigare så avbröt jag min behandling och lämnade BES 8 av 10 veckor in.
Jag kände att sitta och sjunga Kumbaya och lära oss känna våra tår genom att lyssna på en man prata i slowmotion i 40 minuter inte var något för mig. Jag kunde inte använda några utav de färdigheter vi gått genom och ja, då är det ingen större anledning till att fortsätta, speciellt när sista tiden bara var repetition.

Sen hamnade jag i tjafs med typ 3 av 4 av de kursledarna där, de ljög för mig, de sa att jag hade fel och vägrade lyssna på när jag skulle förklara ”nu har vi pratat färdigt om detta”. Yes, okay. Sen hade ja fått höra att ”tjejerna” hade tyckt det var obehagligt för att jag blev irriterad på ovannämnda tönterier. Men när jag gick för att be om ursäkt till ”tjejerna” så lät alla extremt förvirrade och förvånade över att någon skulle sagt så. ”Tjejerna” var alltså kursledarna, men de hade inte balls nog att säga det själva.

När jag senare kom till min fasta vårdkontakt, Andrea, så fick jag höra att de tydligen hade skrivit att jag var ”en helt annan person, vi kände inte igen henne alls” och att jag ska lämna prover för det tror jag var på droger! När jag helt simpelt hade pekat ut att ”Nej, det är du som har fel” med något irriterad ton, då blire drogtest för jag är en helt annan människa.

Om du ska gå BES på Solhem någon gång framöver:
Ha inte för mycket förväntningar, ha inga alls
Nämn inte att någon har fel
Ställ inga frågor som kan vara stötande på minsta lilla sätt, och be för bövelen att få behålla din vidbehovsmedicin. Cus they are the nutty ones.

Men, jag träffade flera otroligt underbara människor där. Det var av deras erfarenheter och historier som jag lärde mig något överhuvudtaget. Som gjorde att det var värt att gå dit varje dag. Som jag antagligen kommer ha med mig hela livet.

Halvmedveten frånvaro, lunch & kladd

Så vi börjar morgonen med lite medveten närvaro. Vi sitter alltså och är medvetna om att vi andas och  lever. Ibland går vi en promenad. Jag blev sjösjuk på senaste promenaden när vi gick runt sjön. Så jag avstod nästa promenad och låg i gräset och titta upp på träden. Och jag andades, och var medveten om det.




Räksallad är nog det enda jag ätit i en månad nu. De är absolut inte snåla med räkorna här! Polkabyxorna på med.

På torsdagar så har vi bild där vi ska måla saker vi tycker om, olika grejer i olika material. Kol, vattenfärg, blod, blyerts… etc
Här ovan ser ni ett självporträtt som jag fick rita utan att titta på pappret. Rätt nöjd med resultatet. När jag ritade de andra så fick alla så stora tänder så de såg ut som Hannibal Lecter.

Detta är mitt näst sista inlägg om BES, då jag har avslutat behandlingen. Tar upp det i ett senare inlägg.
Hoppas att det kan hjälpa någon då jag själv inte hittade någon info. Tryck på #BES2020 tagen så kommer du till alla inlägg. Kanske inte bästa källan här dock hahah.

#BES2020

Som jag nämnt tidigare så fanns det noll info att finna om BES, man fick helt enkelt bara ta sig dit och hoppas på att man är i rätt grupp. Which I was.
Man får inte fota, man måste ha skriftligt intyg för att att få fota lokalerna, so I didn’t. (osäker på vart de här bilderna kom från)

Här är en liten rundtur.
Är man en sekund sen 2min innan de ska börja så får man inte vara med. Man blir bannlyst. Och spritbordet till höger är absolut inte lika kul som det låter.



I ”citatburken” står lite olika Chinese fortune cookie-nivå typ av citat. Men även en ypperlig plats att fota fram fingeravtryck som man sedan kan planteras. Höger och vänster tumme är alltid på samma plats!

Såhär tomt är det när alla är på lunch.

Och man får absolut inte röka någonting, någonstans.

Stressande många bollar


För att folk som mig själv, och allllaaaaa fucking andra i världen, inte ska studsa upp och ned i stolen och störa på lektionerna. Vilket jag kanske möjligtvis gör ändå. Så har de ställt fram lite ”pill”-saker (not that kind of pill :( ) som man ska pilla med, alternativt kasta på någon. De små stenarna tror jag verkligen flyger på rätt bra. I alla fall, varje bord har två taggbollar, två stenar, näsdukar (ingen fart på dem i kombat..) och pennvässare av någon anledning. Jag har jobbat upp lite grejer till vårt bort, extra sten och taggboll etc. Men börjar nu misstänka att de kanske ser att jag har fler än de andra…..

Vi får se om de nämner det.

Mattransport

Tisdagar & fredagar så slutar vi tidigare i min grupp, men vi får fortfarande lunchkupong till restaurangen. Där vi supersmidigt kan ta med vad vi vill ha, hem, eller ut, vart man än vill äta really. You’ve got free reigns on this one.

Så nu idag då, när jag blivit erbjuden skjuts hem så tackar man ju inte nej! Hoppar in i framsätet medan min vän fixar där bak. Ser mig bakåt för att se vad hon gör. Då har hon låst in sin mat i tryggt och säkert förvar i en hundbur som satt fastkedjad. Ja det är väl bättre än instrumentbrädan och handskfacket, det får jag ju medge.

Mysteriet i Kulverten

HELA vägen genom kulverten som, som sagt finns under sjukhuset, så har någon satt upp post-it lappar med nedräkning (beroende på vilket håll man kommer från…) men det var otroligt spännande att följa de små lapparna. Inte för att jag hade många andra håll att gå efter, jag var egentligen tvungen att följa lapparna..
Men spänningen DOG när lapparna tog slut på ”1” och sen hände inget mer! Inget alls!


Hur en kan göra såhär mot en annan levande människa, förstår jag inte.

Men kuuulveeeerten, pappskalle!

Vi får äta i sjukhusets personalrestaurang med gruppen jag går i. Men eftersom de bygger om så får vi ta en omväg i labyrinten i sjukhuset och gå under jord(!) genom en tunnel, kulverten säger de, som om alla i världen förstår.. Hade jag inte gått bredvid och hört flertal personer säga det i direkt koppling till tunneln, och läst det på en skylt, så hade jag ju inte direkt förstått och kunnat nicka och m instämma när den ena säger att det är
”Fett kass täckning i KuLvErTeN”.

Här är min grupp! Eller delar av den. I tidigarenämnda kulverten. Vi får inte posta bilder på varandra på våra bloggar, eller ta bilder av varandra, eller båda! Så därför har jag fint censurerat. Hela den här övningen var ju bara för att visa kulvertfan. Och jag kunde ju inte direkt bah ”aeh stanna, stå bakom mig här!” eller vänta och falla ännu längre bak själv. Men en helt okej kompromiss.

– Men vi möts i Kulverten!
– Ja gud ja, i KulvERTen..
– Jag blev gravid i KuulvertÄÄÄN.

Regler på BES

Angående BES och dess regler, förutom det vanliga med ”moralisk tystnadsplikt”, don’t hit people yadayada, så har vi även fått skriva under ett kontrakt om att vi inte ska ta livet av oss under behandlingen. Det är alltså kontraktsbrott och de kommer ta alla mina efterlevande till domstol utan att tveka!

Det står även att:
– Deltagarna inte kommer till färdighetsträningen påverkade av droger eller alkohol (inte helt orimligt)
– Om man trots det har använts droger eller alkohol kommer man till sammankomsterna och UPPTRÄDER SOM OM MAN VAR NYKTER.

I’m not making this shit up. Asså nae, det är väl lite förolämpande? Hur många gånger har något av de övre hänt för att man inte ska bara kunna nämna det lite snabbt på första mötet? Att det ska skrivas kontrakt.. Pisseprov och lögndetektortest är inte långt bakom nu!

BES

Idag är det exakt tre veckor kvar tills min behandling på Solhem startar. Behandlingen kallas BES (BehandlingsEnheten Solhem) (Även den fule lilla mannen som skyddar barn med sin fulhet, men det är nog bara en coincidence.) Den är alltså uppkallad efter lokalerna..?
Det är alltså en form av DBT. very it, very now. Den pågår vardagligen under 10 veckor med hEmLäXoR, så det är pretty intense.

Det känns redan lite pirrigt faktiskt, som att börja skolan igen. Ska sätta mig i ett rum med 6-8 andra människor, tvingas presentera mig själv med synonymer som antagligen inte får vara negativa (Eller gud! Ännu värre, presentera NÅGON ANNAN), i hemlighet hoppas att någon är rökare för att slippa stå själv på rasten. Jag kommer att gå upp tidigare, äta frukost och vara piggare, klä på mig kläderna jag valt ut kvällen innan, TVÅ lager mascara och säkerligen vara mer än i tid. Tills första veckan är över, då har alla hunnit bilda en uppfattning om att jag är en gal who’s got it together. Då blir det dags att riva den fasaden genom att snooza, försova mig och antagligen få ett halvt lager mascara på högra ögat innan jag får springa iväg till bussen (vänster går bara inte, leave the weak behind).

Sen eftersom det finns noll information att finna på nätet om denna behandling så får jag ta denna självutnämnda roll och dela med mig av allt jag kan och lär mig till nästa grupp som fanatiskt googlar BES efter att deras kontaktperson sagt att ”nAEEE, ska du verkligen bara inte göra någonting alls?”
And then now here you are, hello!

Lägger in alla små sökord som kan tänkas leda hit, jag ska ta patent på BES.