Vi var hos veterinären häromdagen för att ”besiktiga” kattungarna inför deras nya hem, snälla Mariella offrade sig efter inga om och men, men var taggad på att hjälpa till.
Alla var jätteduktiga, inte ett pip från dem när de gick in i väskorna, åkte bil, satt och väntade och blev undersökta.
Dexter som kurrar vid minsta beröring, kurrade såklart så fort han lyftes upp som en försvarsmekanism och kurrade sig genom hela undersökningen. De kunde inte lyssna på hans hjärta och lungor för att han inte slutade kurra. Vi fick låta han lukta på handsprit, ingen skillnad. Vi doppade ned hans tassar i vatten, ingen skillnad. Men allt var fint i övrigt. Kurra, kurra, kurra.
