Yep, that’s me. You’re probably wondering how I got here.
Så var man här igen, på sjukhuset i Avesta. (Okej, senast tog de mig till Falu lasarett och nu råkar jag vara på Avesta lasarett men liksom, sjukhuset i allmänhet…)
Jag fick sånna hugg-känslor i bröstet. Som om någon högg mig med en kniv flera gånger och sen lämnade kniven i mitt bröst och gick och tog en fika. Senare9 lugnade det ned sig och blev mer som en nål som fastnat i bröstet och sved. Men läkaren tyckte ändå att jag skulle ta mig till sjukhuset för en kontroll. Jag som var på jobbet och allt. Snälla Mariella tog mig till sjukhuset (1-1 nu) efter att jag hittat en ersättare på jobbet. Behövde inte vänta allt för länge på en läkare som, efter mina fina charader om vart och hur det gjorde ont, diagnostiserade mig med Pleurit, eller lungsäcksinflammation som det också heter.. Det uppkommer efter att man fått virus i kroppen som gör att bröstkorgen och lungorna gnider sig mot varandra och orsakar den huggande smärtan.
Jag fick smärtstillande och went on my way.
Men inte efter att en sköterska mördat min arm. More on that later!
