Tvillingblomman

Britland har en k-o-p-i-ö-s mängd wet floor signs.
Ass¨å på riktigt. Mängder. Man skulle kunna tro att de är rädda för att bli stämda om någon halkar. Det är inte ens blött. Det har inte ens varit blött. En man på flygplatsen i Dublin åkte runt och halvt fuktade ned golvet lite försiktigt och la ut fyra skyltar för att varna om sin 10 kvadratmeter fuktiga yta. Efter ett tag började vi samla på bilder på alla skyltarna vi såg. Det var många vi inte hann ta kort på eller där människor blockade. Enligt GDPR får jag inte ladda upp bilder på dessa vandaler så jag låter bli. Här är resten av bilderna.

Här är för övrigt en bild på det absolut enda blöta golvet vi såg på hela resan. Och där har de inte ens någon skylt över till att använda..

I brist på annat asroligt material så får ni se två fräcka fåglar som vi såg i parken när vi väntade på vår Uber till flygplatsen.




Nä men titta så exotiskt!

Påtal om Uber-drivers som aldrig håller tyst så åker vi med dess förfäder nu. 

Denna irländska kvinnan förvarar sin klase med bananer i bhn.
Varför inte i de långa stödstrumporna?

Nu har vi kommit fram till vårat vandrarhem som vi ska sova på över natten.
Här är mitt lilla krypin för inatt.

Jag har lekt charader med en portugisisk kvinna för att försöka räkna ut hur man….
ja alltså,
hur jag,
huuur jaggggg,
hur jag kommer upp i sängen, okej????
Det var inte övertydligt det där. Våningssängar….
Hon verkade för övrigt inte förstå vad jag viftade med armarna om och avslutade trevligt konversationen.

Nea tagen på bar gärning när hon försöker smuggla in en halv liter kolsyrat vatten till Irland!!!!!

”I like an escalator because an escalator can never break; it can only become stairs. There would never be an ’escalator temporarily out of order’ sign, only ’escalator temporarily stairs. Sorry for the convenience.'” – Mitch Hedberg

Sådär ja, då har vårat lilla äventyr i England kommit till sitt slut. Vi ska hoppa över till Dublin en sväng innan vi far hemåt.

Såklart har Mariella gått och blivit sjuk så vi får se hur mycket vi orkar Dublin-a.

Vi är inne i en Harry Potter-butik, visst, de har en massa annat också men hela första delen av butiken är bara HP-grejer. Man får inte pilla på något här!!
House of Spells heter den.

Okej, så nu visar det sig att min klänning hänger utanför bilen här dåva..
Jag vet inte riktigt hur mycket av klänningen som faktiskt är på insidan men det är såpass lite att jag inte riktigt kan flytta på mig just nu. Jag försökte öppna bildörren men den var låst eftersom att, ja, vi rör ju på oss. Har läst någonstans att man ska kolla så att dörren faktiskt går att öppna igen innan man hoppas in i en Uber. Men det är ju försent nu.
Kommer i varje fall vara ett faaaaaaaaaaaaabulous corpse..
Med en halv klänning.

Jäss ajm sou sårreey bött it siims thät maj dräss is stuckkk in the dåååoooouuuuur.

Åh herre min jisstanens vad denna klänningen suger åt sig konfetti.