Idag är det exakt tre veckor kvar tills min behandling på Solhem startar. Behandlingen kallas BES (BehandlingsEnheten Solhem) (Även den fule lilla mannen som skyddar barn med sin fulhet, men det är nog bara en coincidence.) Den är alltså uppkallad efter lokalerna..?
Det är alltså en form av DBT. very it, very now. Den pågår vardagligen under 10 veckor med hEmLäXoR, så det är pretty intense.
Det känns redan lite pirrigt faktiskt, som att börja skolan igen. Ska sätta mig i ett rum med 6-8 andra människor, tvingas presentera mig själv med synonymer som antagligen inte får vara negativa (Eller gud! Ännu värre, presentera NÅGON ANNAN), i hemlighet hoppas att någon är rökare för att slippa stå själv på rasten. Jag kommer att gå upp tidigare, äta frukost och vara piggare, klä på mig kläderna jag valt ut kvällen innan, TVÅ lager mascara och säkerligen vara mer än i tid. Tills första veckan är över, då har alla hunnit bilda en uppfattning om att jag är en gal who’s got it together. Då blir det dags att riva den fasaden genom att snooza, försova mig och antagligen få ett halvt lager mascara på högra ögat innan jag får springa iväg till bussen (vänster går bara inte, leave the weak behind).
Sen eftersom det finns noll information att finna på nätet om denna behandling så får jag ta denna självutnämnda roll och dela med mig av allt jag kan och lär mig till nästa grupp som fanatiskt googlar BES efter att deras kontaktperson sagt att ”nAEEE, ska du verkligen bara inte göra någonting alls?”
And then now here you are, hello!
Lägger in alla små sökord som kan tänkas leda hit, jag ska ta patent på BES.
